Vad unga hyresgäster i Spanien betalar, och varför andelen av dem med hög boendeutgift sjönk

Consejo de la Juventud de España (CJE) uppger att en ung löntagare skulle behöva 98,7 % av sin lön för att hyra en bostad ensam, och 33,6 % för att hyra ett rum i en delad lägenhet. Eurostat uppger att andelen spanska hyresgäster med marknadshyra som hade hög boendeutgift i förhållande till den disponibla inkomsten sjönk från 40,9 % år 2021 till 26,8 % år 2025, medan andelen personer i åldern 18–34 år som bor hos sina föräldrar nådde 68,7 %, den högsta i serien. Vi mätte vad unga hyresgäster betalar med mikrodata från INE:s undersökning av levnadsförhållanden (ECV), prövade om den minskande andelen med hög boendeutgift är en selektionseffekt och ställde CJE:s siffror bredvid den uppmätta belastningen.

Vad unga hyresgäster betalar. År 2025, bland personer i åldern 18–34 år som hade flyttat från föräldrahemmet och hyrde till marknadspris (n = 1 048 personer i 783 hushåll):

• var medianhyran 630 euro i månaden, 24,7 % av hushållets disponibla inkomst;
• var boendeutgiftens andel av den disponibla inkomsten (hyra, driftskostnader och avgifter, enligt Eurostats definition) i median 30,8 %;
• hade 31,5 % hög boendeutgift, det vill säga lade mer än 40 % av den disponibla inkomsten på boendet (95 % KI 26,8–36,1, bootstrap över hushåll). För åldern 18–29 år är siffran 34,0 % (n = 438);
• hade 63,0 % av dem som bor ensamma hög boendeutgift (n = 227).

År 2021 var andelen med hög boendeutgift i samma grupp 42,7 % (n = 852). Minskningen, −11,2 procentenheter, är osäkert skattad: dess 95-procentiga konfidensintervall sträcker sig från −20,9 till −1,5 procentenheter.

Vår metod återskapar Eurostats siffror. När vi, liksom Eurostat, behåller tillfälligt frånvarande hushållsmedlemmar stämmer våra andelar med hög boendeutgift efter upplåtelseform (inklusive totalen) exakt med Eurostats publicerade andelar i 76 av 84 celler för upplåtelseform och år 2008–2025, och inom 0,3 procentenheter i samtliga: 26,8 % för hyresgäster med marknadshyra år 2025, liksom hos Eurostat. Efter ålder, med åldern vid inkomstårets slut, stämmer 52 av 54 celler exakt (största skillnad 0,1).

Selektionen i vilka som flyttar hemifrån är verklig. Den kan inte förklara den nationella minskningen; för unga hyresgäster kan den inte uteslutas.

• Utflyttningen hemifrån selekterar efter inkomst. I ECV:s panel för 2022–2025 flyttade unga i den översta kvartilen av personlig inkomst från föräldrahemmet med 23,3 % per år, mot 5,8 % för dem utan inkomst: fyra gånger så ofta. I panelen för 2013–2016 var kvoten under tre (17,2 % mot 6,3 %). Bland dem som flyttat hemifrån ingår personer som registrerats som flyttade och inte gått att spåra.
• Hyresgäster i alla åldrar fick liknande minskningar. Från 2021 till 2025 sjönk andelen med hög boendeutgift bland hyresgäster med marknadshyra med 13,3 procentenheter i åldern 35–49 år och med 12,0 procentenheter i åldern 50–64 år, mot 11,2 procentenheter bland unga hyresgäster. Den jämförelsen har låg statistisk styrka: skillnaden mellan unga och 35–49-åringar är 2,1 procentenheter med ett 95 % KI på −8,8 till 13,0. Och den är inget placebotest: unga hyresgästers boendeutgifter steg med 27,1 % och boendeutgifterna för hyresgäster i åldern 35–64 år med 14,7 %.
• Samma hyresgästhushåll hade allt mer sällan hög boendeutgift. I panelen gick hushåll som hyrde till marknadspris två år i följd från 46,5 % med hög boendeutgift 2022 till 39,1 % 2023, och från 39,1 % till 32,7 % 2024 (40,3 % till 30,3 % med samma medlemmar båda åren). Deras medianinkomst steg med 10,0 % och 9,5 %.
• Gränsen gäller bara en kanal: att färre unga flyttar hemifrån, vilket ändrar vilka som är hyresgäster. Mellan 2021 och 2025 steg andelen 18–34-åringar som bor med en förälder från 64,5 % till 68,7 %, vilket motsvarar 386 160 personer. Anta att de hade flyttat hemifrån, hyrt i samma andel som i dag och alla haft hög boendeutgift.
• För alla hyresgäster skulle andelen 2025 vara 28,2 % i stället för 26,8 %: denna kanal kan förklara högst ungefär en tiondel av minskningen på 14,1 procentenheter (10,1 %, eller 23,1 % om var och en av dem hade hyrt).
• För unga hyresgäster ger samma gräns 71,3 % till 144,1 % av deras minskning (124,0 % i åldern 18–29 år). Den utesluter ingenting.
• Även inom inkomstgrupper. Bland unga hyresgäster står förändringen i deras position i de ungas inkomstfördelning för 2,8 av deras minskning på 11,2 procentenheter. Det är en nedre gräns för selektionen, inte en skattning: de största minskningarna inom grupperna finns där utflyttningen hemifrån rasade.

Vad mer som förändrades. Medianen för den disponibla inkomsten i hushåll med marknadshyra steg med 43,5 % mellan undersökningarna 2021 och 2025 (inkomster för 2020 och 2024); deras medianboendeutgifter, mätta vid intervjun, steg med 17,5 %. Inkomster och utgifter avser perioder av olika längd. Inom samma hyresgästhushåll var den kedjade tillväxten i medianinkomst under dessa år 35,3 %. Om hyresgästernas inkomster bara hade vuxit lika snabbt som deras utgifter, mätt med den tillväxten inom hushållen, skulle 34,8 % av hyresgästerna ha haft hög boendeutgift 2025, inte 26,8 % (37,7 % med tvärsnittets inkomsttillväxt, som också speglar vilka som hyr). Lagen begränsade den årliga uppräkningen av hyran för befintliga hyresgäster: till förändringen i Índice de Garantía de Competitividad fram till slutet av 2023 och till 3 % 2024, om inte hyresgäst och hyresvärd kom överens om annat (för stora hyresvärdar gällde ett tak). INE:s hyresprisindex visar att hyrorna i befintliga avtal steg med 7,5 % från 2021 till 2024, och i nya avtal med 19,3 %.

CJE:s siffror och den uppmätta belastningen besvarar olika frågor. CJE:s 98,7 % är en annonserad hyra, 1 176 euro för 80 m² bruttoarea, delad med mediannettolönen för en löntagare i åldern 16–29 år, 1 191 euro i månaden. Den frågar om en ung löntagare skulle kunna hyra en hel lägenhet ensam till dagens annonserade hyra. Dess 33,6 % frågar detsamma om ett rum. ECV frågar vad de som redan hyr betalar. För hyresgäster i åldern 16–29 år (438 personer med registrerad hyra och inkomst):

• är medianhyran 596 euro, ungefär hälften av den annonserade hyran;
• det motsvarar 24,4 % av medianinkomsten i deras hushåll;
• skillnaden mellan de två kvoterna har tre delar. Mätt mot ECV:s egen median för unga inkomsttagare (749 euro i månaden) står annonserad hyra mot betald hyra för 36,5 %, hyresgästernas högre egna inkomst för 20,8 % och att de delar hushåll för 42,7 %. Mot CJE:s lön är fördelningen 48,7 %, −5,5 % och 56,9 %: fördelningen beror på referensvärdet;
• de som delar bostad med lägenhetskamrater eller släktingar betalar i median 180 euro var, 19,3 % av sin egen inkomst.

På CJE:s egen fråga ger mikrodata samma svar som CJE. Endast 0,6 % av personerna i åldern 16–29 år (0,8 % av de unga löntagarna) har en personlig nettoinkomst vid vilken den annonserade hyran skulle ta 40 % eller mindre. CJE publicerar också en siffra baserad på ECV: 780 euro i månatliga boendeutgifter för unga hushåll som hyr. Vår skattning är 770–785 euro beroende på åldersdefinition och grupper av upplåtelseformer; dess 30 % följer aritmetiskt av dess egen inkomstnämnare; dess andel med hög boendeutgift på 48,9 % går inte att återskapa (35,4 % med samma hushållsdefinition).

Diagrammet över andelen som flyttat hemifrån. CJE:s diagram för 2006–2025 sammanfogar två undersökningar. Dess not lyder «En 2025, se muestra a la tasa de emancipación calculada con la nueva metodología». CJE:s metodnot säger att de nya siffrorna «no son directamente comparables con las publicadas en ediciones anteriores del Observatorio, que se basaban en la Encuesta de Población Activa». Enbart ECV placerar 2025 på den lägsta nivån sedan 2004, med båda åldersdefinitionerna; med åldern vid inkomstårets slut får vi 14,6 % mot CJE:s 14,5 %. Vi kunde inte bygga en EPA-serie som återskapar CJE:s EPA-andelar, så EPA kan inte visa om minskningen 2025 skulle synas där.

Tidigare arbete. Selektionsargumentet och skälen till minskningen har framförts tidigare.

• En forskare vid CJE sade till Newtral den 30 september 2026 att ECV mäter hushåll som redan har en bostad.
• elDiario.es (29 september 2026) tillskrev den minskande andelen hyresgäster med hög boendeutgift inkomstökningar i den nedre delen av fördelningen och «ahogados invisibles» som bor kvar hos sina föräldrar.
• DatosRTVE (2 oktober 2026) jämförde annonserade och betalda hyror, och hushållens och personernas inkomster, i samma mikrodata.
• FEDEA (september 2026) beräknade belastningen efter upplåtelseform utifrån ECV och noterade att en del av förbättringen «coincide con el fuerte crecimiento en número de hogares y personas de este régimen».

Det vi tillför:

• gränsen för en enda kanal;
• åldersjämförelsen och panelen med kvarstående hyresgäster;
• gradienten för utflyttning hemifrån efter tidigare inkomst i fyra paneler;
• uppdelningen av 98,7 % mot två referensvärden;
• en sammanställning, utifrån INE:s publiceringar, av ändringarna i ECV:s fältarbete. Intervjuerna flyttades från hösten (2017–2021) till februari–maj (2023–2025), vilket förkortade tiden mellan inkomståret och den uppmätta hyran.